Vet ni en grej som jag fullständigt älskar med att vara en del utav "the Aggie family"?
Det räcker med att jag går ett steg utanför skolans campus och bär en UC Davis golf tröja, så bemöter alla främlingar mig med ett leende på läpparna. Jag sitter just nu på Sacramentos flygplats och väntar på boarding till Los Angeles, och sedan bär det av till Kina. Lycka. Iallafall så tog incheckningen dubbelt så lång tid än vad den borde ha tagit för all personal frågade ut hela min livshistoria bara för att jag är med i golflaget. Jag känner mig såååå stolt och ärad att få vara en del av Uc Davis, så lycklig, tacksam och stolt. Kan inte ens sätta ord hur galet det känns att jag har klarat av min första quarter på COLLEGE, och inte bara det, att få spela min största passion med att representera min drömskola i två tävlingar av fyra, och lyckats gå ifrån min första quarter med raka A´s i betyg. OCH INTE BARA DET, bortskämda ensambarnet Zeng har lärt sig diska, städa, tvätta, betala räkningar, och ta hand om sig själv, och utvecklats som en raket som människa. Det är inte dåligt under 3,5 månader att uppnå allt detta. *Highfive till mig själv*
Det är så lätt att glömma bort hur lyckligt lottad man är i livet egentligen. Alldeles för många dagar så hittar man sig själv klagandes och grinandes på de små sakerna i livet som kanske känns jobbiga för tillfället, men som är no deal egentligen. Det är väl det som gör oss mänskliga antar jag, vi är väl byggda med att aldrig riktigt kunna vara nöjda med allting. Men oj vad jag har lärt mig att uppskatta så mycket mer i livet av dessa få månader här. En alldeles för bra välfungerande kropp, ett drömliv, och två föräldrar som gjorde denna drömmen möjlig.
Om 20 timmar får jag träffa mina föräldrar igen, galet :))
Kommentera