När man som tonåring flyttar hemifrån och är så exalterad inför allting nytt man kommer få uppleva, så är det lätt att tro att man är odödlig. Man tror man kan allt, klarar allt, och ingen utmaning är för stor för att stå i. Jag tycker absolut att jag är bra på alla de tre delarna men jag trodde aldrig att det skulle kunna bli svårt på något vis. Svårt som i att orka ta hand om sig själv när man är sjuk på en 25 timmars flygresa, svårt som i att fixa ett körkort och bil själv, svårt som i att helt enkelt känna hemlängtan. Trots att det här är mitt absoluta drömliv, -jag skulle aldrig någonsin i mitt liv byta det här livet mot någon annan i denna värld, så antar jag att det bara är mänskligt att känna av lite hemlängtan efter fyra månader på egen hand. Men vilket fall så känner jag det stegvis minska för varje dag, och för varje dag inser jag mer och mer hur fantastiskt liv jag har fått.
Tur att jag har fina vänner här som ser till att jag aldrig är ensam iallafall :)
Ramen noodles <3
En ok brunch :))))))
Snart börjar säsongen igen! Den 20:de Januari startar vi vår säsong igen med fyra timmar golf/dag och 4 timmar fys i veckan. Sedan så börjar tävlingarna på alla hjärtansdag i Stanford. Är otroligt taggad inför säsongen och det kommer bli jättekul att köra igång igen!! :)
Kommentera